Det gäller att ta vara på tiden, inte ta saker förgivet, uppskatta det man har när man väl har det. Det är så ofta man tar saker förgivet, man blir så bekväm i situationen så man tror det ska vara så föralltid och när det väl tar stopp blir man så paff och sen går man och tänker på det i evigheter. Vad hände, vad var felet, vad kunde man ha gjort bättre, allt sånt kan man bara släppa och det enda man kan ha ångest över är att man just i den stunden aldrig riktigt uppskattade det. Vi människor är så naiva, vi tar allt förgivet, så är det ju. Jag ångrar bara att jag inte riktigt njöt av vissa saker, att jag inte uppskattade som jag vet att jag skulle göra nu om jag fick spola tillbaka tiden och bara göra saker annorlunda.


Nu är jag i mitt deep mode, lika bra att sluta nu, blir bara massa babbel.

Godnatt